Skuggkysst

19 maj 2010

Författare: Mead, Richelle

Serie: Vampyrakademin del 3

Rose har alltid haft sin framtid klar för sig – hon ska bli beskyddare åt Lissa. Hon är väl medveten om att beskyddare får ge upp mycket, men för dhampirer så kommer alltid moroi först, i alla lägen. För Rose har det aldrig varit ett problem. Förrän nu.
Hennes främsta mål är fortfarande att bli Lissas beskyddare, men det finns annat som är viktigt för henne också. Som Dmitri, till exempel. Trots åldersskillnaden skulle de ha kunnat vara tillsammans om det inte vore för Lissa. Och trots att hon är dhampir, och därmed bör utbilda sig till och arbeta som beskyddare så vill hon också ha rätt till ett eget liv och sina egna val.

Det händer en hel del i boken – eller, snarare så händer det en hel del i sista delen av boken. De första drygt hundra-hundrafemtio sidorna är ganska sega att ta sig igenom. Det händer knappt någonting alls, men detta har författarinnan försökt maskera genom att försätta Rose i diverse situationer som gör henne rasande. Det är inte så att det inte bidrar med någonting alls till handlingen, och dessutom så dyker också en förklaring till hennes konstant dåliga humör upp i slutet, men det känns ändå som om Mead helt enkelt har fyllt ut en massa extra sidor med enbart humörsvängningar.

Halvvägs in i boken blir handlingen dock bättre, och den fortsätter med det ända till sista sidan. Inledningen förtar en stor del av nöjet att läsa Skyggkysst, men den lyckas hämta sig. Det mesta är faktiskt bra – till exempel ett flertal av karaktärerna. Rose är inte heller lika odräglig i den sista halvan av romanen som den första, trots att hon är väldigt hetlevrad. Det negativa med boken är att det tar så lång tid innan den blir intressant. En del av bokens stridsscener känns också lite taffligt skrivna. Det läggs mer fokus på karaktärernas rörelser och stridsteknik, snarare än känslor och beskrivningar av stridigheterna utifrån det perspektivet. I övrigt är det en läsvärd bok, och serie, och den trots att inledningen är seg så är boken så pass lättläst att den går snabbt att ta sig igenom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *