The Merro Tree

17 juni 2010

Författare: Waitman, Katie

Serie: Fristående

Mikk av Vyzania är galaxernas främste mästare när det gäller framträdanden. Han är expert på alla områden inom underhållning – skådespeleri, dans, akrobatik, sång, musik, cirkuskonster, magiska tricks; allt som rör fysisk konst. Han turnerar mellan galaxerna och världarna och uppträder med sin trupp överallt till stående ovationer. Han gör uppträdandet till en utsökt konstart med sin blandning av material och uppträdare från vitt skilda kulturer och världar.

Mikks största passion när det gäller uppträdande är den somalitiska sångdansen. Men efter en världsomfattande katastrof förbjuds Mikk att någonsin igen framföra sångdansen, även privat. Mikk kan omöjligt avhålla sig ifrån att utöva den vackra, magiska sångdansen och trotsar förbudet. Rättegången mot honom blir något av det mest uppseendeväckande i galaxernas historia, då han kommer att dömas till döden om han fälls.

För det första är The Merro Tree den mest färgsprakande science fiction-roman jag någonsin har läst. Boken är inte så mycket en berättelse om hur Mikk kämpar för att undgå att dömas till döden för att ha trotsat ett förbud han anser vara fel, som hela Mikks livshistoria. Små bitar från rättegången dyker upp emellanåt, men den största delen av boken skildrar helt enkelts Mikks liv.

Och det är en fantastisk berättelse. Den överträffade alla mina förväntningar, både med sin originalitet, underhållande och vältecknade karaktärer samt de otroliga världar som finns på de olika planeterna. Jorden förekommer inte alls i speciellt stor utsträckning, och när det väl dyker upp några människor känns de tråkiga och platta i jämförelse med alla de andra folkslag och varelser som dyker upp under handlingens gång.

Jag har svårt att sätta fingret på exakt vad det är som gör Waitmans debutroman så otroligt bra. Mycket beror nog på huvudpersonen – Mikk är en väldigt intressant och invecklad karaktär som aldrig riktigt gör det man väntar sig. Och kärleksrelationen, mellan honom och Thissizz som är så fin och vackert beskriven. Det är knappast endast dessa två som gör boken till den vad den är; Waitman har diktat ihop en rad intresseväckande personligheter – bland dessa långtidsbarnet Hom som aldrig kommer bli vuxen, i vare sig kropp eller själ, Mikks galna och iskalla mor Ranna samt Mikks kombinerade kläddesigner, hushållerska, vakthund och frisör Maya, för att nämna ett fåtal.

Jag trodde aldrig att jag skulle föredra en science fiction-roman framför fantasy, men The Merro Tree är något av det bästa jag någonsin läst, utan tvekan. Att Waitmans böcker är så pass okända och svåra att få tag på – de är inte längre i tryck – är väldigt synd.
Hon är grym.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *