The Midwinter Watch

10 maj 2010

Författare: Gordon, John

Serie: Fristående

Det lilla samhället Lott’s Bend är isolerat på grund av mängder med snö. Bland annat kan inga råvaror och liknande föras till dit, och det förväntas bli en lite torftigare jul än vanligt. Men de tre vännerna Jack, Sophie och Simon ser en dag ett tåg på det gamla järnvägsspåret, trots att det borde vara omöjligt. De upptäcker en man som de är säkra på har stigit av tåget, fastän han själv påstår att hans bil har lagt av och att han gått en bra bit genom skogen för att komma till Lott’s Bend.
För hundra år sedan så skapade Silas Heron, en byinvånare, en förunderlig klocka som han kallade Järnvägsklockan. Den stals ifrån honom, men nu har innehavaren av klockan bestämt sig för att i stället hitta Silas Heron’s riktiga mästerverk – Midvinterklockan, för vars existens det inte finns några bevis förutom Silas Herons egna anteckningar och klotter. Jack, Sophie och Simon bestämmer sig för att ta reda på hur allting – klockorna, tågen och främlingen – hänger samman, och dras oundvikligen in i dessa händelser.

Min första tanke efter att jag läst ut boken var att den kändes smått rörig. Det känns som om man inte hinner få någon riktig rätsida på boken innan den tar slut, och det är synd för att det skulle nog kunna bli ganska bra om det hade blivit lite mer plats över för utveckling, och inte bara ren handling. Med detta menar jag inte att boken är dålig, men jag har svårt att hinna få något intryck av den alls innan den plötsligt är över.
Men jag gillar verkligen att handlingen är formad runt två väldigt ovanliga klockor – lite steampunk mitt i en vintersaga. Jag tycker dock att författaren reder ut det här med hur klockorna fungerar lite vagt och det skulle jag inte ha något emot om det skulle ha fördjupats en del.

I grund och botten skulle man kunna se The Midwinter Watch om ytterligare en berättelse om hjältemodiga barn som tillsammans med en klok vuxen räddar dagen, eller i det här fallet, julfesten. Men Gordon har lagt till en hel del annat intressant, som till exempel klockorna, och resultatet blir inte så klassiskt som man kan vänta sig. Det är långt ifrån en fantastisk bok, och ingenting som inbjuder mig till att också läsa hans andra böcker, men, ja, det duger ju.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *