Tithe

15 augusti 2011

Författare: Holly Black

Serie: The Modern Faerie Tales del 1

Handling:
Boken är den relativt fristående, första delen i “The Modern Faerie Tales”, och handlar om en sedvanlig tonåring; Kaye – en tjej som är van vid att flytta runt med sin lätt alkholiserade mor, Ellen, som är på ständig jakt efter kändisdrömmarna. Hon är en orädd, ‘tuff’ flicka;
och en gång i tiden så trodde hon på älvor.
På grund av en rad olika händelser så blir Ellen och Kaye tvingade till att flytta tillbaka till mormodern och Kayes hemstad, platsen där hon tidigare lekte med sina ‘imaginary friends’ Spike, Lutie och Gristle – alla älvor.
Och de är fortfarande där; verkligare än någonsin. Innan hon vet ordet av det så har hon räddat en svart riddare från döden, tillkallat en kelpie och dragits in en underlig, surrealistisk fantasivärld som lever parallelt med hennes egen.

Bedömning:
Enormt spännande, klarsynt och med en avsaknad av klyschiga beskrivningar som annars återfinns titt som tätt i de flesta böcker. Har inte den här jobbiga ‘tonåringsbok anpassad till fantasy’ som de flesta av den här sorten har, utan lyckas faktiskt väva in verkligheten med älvornas värld väldigt bra. Det sköna är också att älvorna som sådan inte alltid är goda, att fantasin inte alltid är bättre än det verkliga och drömmarna ibland sviker henne.
Värd att läsa – om ingenting annat för att det finns någonting otroligt roande i att höra en tonåring skrika ‘oh fuck it’ mitt bland en massa ‘thou’ och ‘may I?’.

På den negativa sidan, kan vi se att en del händelser rushas och tragiska saker inte ges det utrymme som de borde få. Man ger inte karaktären tid att reagera, och scener som jag hade velat ha lite mer från avslutas ibland väldigt abrupt. Black har också en tendens att inte placera sina karaktärer ordentligt i rummet ibland, utan låter bara dialogen rulla på; vilket gör att man tappar bort sig vad de faktiskt sysslar med ibland.

Allt som allt så var den dock betydligt saftigare fantasy-mässigt sett än vad jag hade förväntat mig. Jag läste den helt ärligt pärm till pärm, och detta inte bara på grund av vackert bildspråk och snygga älvpojkar. Det fanns en spännande intrig bakom den sedvanliga tonåringsångesten och detta gjorde det intressant även för en person lika kritiskt inställd till ungdomsböcker som mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *